Karamell- Emma
Vid 1800- talets början blev kvinnor inte myndiga, de fick inte heller ärva, fick inte äga egendom eller rösta. Inte förrän 1863 fick kvinnor en chans att bli myndiga och då endast genom att bli änka och inte gifta om sig. Men som kvinna på den här tiden var det svårt att få ekonomin att gå runt utan en man då mannen var den som stod för inkomsten (säkert med vissa undantag men då var undantagen få). Detta gjorde att livet blev ännu svårare för de änkor som redan hade det svårt att få sina pengar att räcka till när de hade en make. Det gjorde att man oftast försökte gifta om sig. Pengarna skulle räcka till att försörja sig själva och alla barn. För barn hade man ofta många och i början på 1800- talet dog vart 5 barn på grund av bland annat för lite näring (självklart även sjukdom och liknande). Vilket kan tolkas som att föräldrarna inte hade resurser nog att mata sina barn med ordentlig näringsrik mat.
På den här tiden föddes Emma, en släkting till mig. Emma föddes mera exakt 1869 och hon hade själv 10 syskon. Men det är inte syskonen vi ska prata om nu utan henne och hennes egen familj. Emma gifte sig vid nitton års ålder med Anders som då var 29 år gammal. De fick tillsammans 11 barn varav tre dog innan sin 1 årsdag. De andra kom senare att utvandra till nordamerika, det vill säga alla utom min morfars farfar som stannade i Sverige och antagligen är anledningen till att jag är här idag.
Att alla reste bort från Sverige så fort de kunde kan verka konstigt men faktum är att det var väldigt vanligt att man gjorde så under den här tiden och det är många fler än jag som har avlägsna släktingar borta i Amerika. Faktum är att de (mina släktingar) bara var 7 av mer än 1,2 miljoner svenskar som flyttade till Amerika. Det var nästan en femtedel av den svenska befolkningen och ledde till att år 1910 levde var femte svensk i Amerika. Att man flyttade berodde på att man ville påbörja ett nytt och förhoppningsvis bättre ekonomiskt liv i det nya landet. Man köpte billig jord att bruka. För oss i Sverige verkade det nya landet som paradiset jämfört med det fattiga livet man hade här och det målades gärna upp så även av de som flyttat dit men det var få personer som faktiskt hade det så mycket bättre som man hade trott och som ville visa.
Men tillbaka till Emma, för de har inte kommit till att flytta än. För att försörja familjen jobbade Anders som jordbruksarbetare, med andra ord så var han en dräng. De, Emma och Anders med barn, levde tillsammans i 26 år innan mannen gick bort. Nu levde då alltså Emma 45 år gammal ensam med 4 barn varav det yngsta endast var 4 år gammalt. För nu har de andra tre växt upp och flyttat till andra sidan Atlanten. Det var ingen lätt sits att hamna i som kvinna under denna tid.
För att försörja sig och sina barn kokade hon karameller som hon sålde på marknad i Vimmerby där de bodde. Dessa marknader har funnits där sedan 1500- talet och finns fortfarande än idag. De marknaderna har genom historien spelat en stor roll för de som bodde på landsbygden. Det var det enda tillfället där de fick tillåtelse att att sälja sina varor och också köpa andras. Men det kom en ny lag år 1846 som tillät folk att ställa upp egna handelsbodar så länge de var minst tre mil från stadsgränsen. Ännu lite senare år 1864, lagom innan Emma föddes, undertecknade Karl XV förordningen som skapade näringsfrihet i Sverige. Vilket betydde att man kunde sätta upp en handelsbod oavsett avståndet till staden. Det gjorde att marknaderna blev mindre viktiga men de fanns fortfarande kvar. Vilket var viktigt för min släkts historia på det sättet att Emma faktiskt fick sin inkomst på de marknaderna.