Vi har skapat en modell av ett lägenhetshus i skala 1:60. Modellen skildrar ett standardutförande av lägenheter i Göteborg år 2076. I vår framtidsvision har man samma levnadsstandard som man har nu men med smartare lösningar som man egentligen inte ska märka av. Materialvalen är CO2 negativa/neutrala och hållbara. Betongen är gjord på kalk och CO2 i stället för kalk och H2O vilket binder CO2 i materialet och minskar växthusgaser. Fasaden och gjord av furu med en gammal japansk teknik kallad, shou sugi ban, som gör huset väderbeständigt. Tekniken går ut på att man bränner trät och sedan oljar in det i en blandning av coda och canolaolja. Denna metod gör att det inte släpper ut några farliga kemikalier. Hustaket har en lutning till ett av hörnen av byggnaden för att samla allt regnvatten till ett dagvattensystem. Med hjälp av gravation så transporteras vattnet ner till en turbin som genererar energi till lägenhetshusets batteribank. Vattnet transporteras sedan vidare till en dagvattentank där det lagras för senare användning vid hushållsaktiviteter såsom att spola en toalett. Fönsterna är gjorda av transparanta solceller där energin också lagras i batteribanken i teknikrummet.
Vi valde att ta oss an två olika frågeställningar till hur man skulle kunna leva i framtiden. Johanna valde att analysera hur ett hem skulle kunna se ut om jobb blir mer digitaliserade och att jobba hemifrån är den nya standarden. Idén om att ha ett hemmakontor är normaliserat och därför utformade hon två lägenheter där hemmakontor var med. Frej valde att ifrågasätta storleken på den privata ytan och arbeta med begreppen tiny living och ”less is more”. Normalytan på en lägenhet för två vuxna är 30kvm. För att nå en ett 0 utsläpp i världen för att inte skada miljön så behöver vi konsumera mindre, i och med detta så kanske vi inte känner samma behov av att bo stort som många vill göra idag.