Ordet gig-ekonomi kommer ifrån ordet gig som är ett ord använt för sessioner av band spelande, vilket är tillfälligt, ett gig i taget. Gig-ekonomi är alltså en term för ett samhälle med tillfälliga jobb, som kända platformer såsom: Bolt, Foodora, Uber, Voi, Budbee, Taskrunner, Hungrig.se, Bzzt och TidyApp. Barnpassning och små översättningsuppdrag är också möjliga jobb.
Enligt en studie gjord i 2016 så hade 10% av Sveriges befolkning någon gång jobbat på ett gig-plattform och enligt en annan studie utförd i 2016 så hade en fjärdedel av de som svarade på studien haft något sorts av gig-arbete som huvudsaklig inkomstkälla. 59% av de som har jobbat inom ekonomin är under 35 år. Det är nu trott att det har växt mycket mer såsom flera företag har grundats sedan 2016 och pandemin har höjt konsumtionen av onlineköp samt arbetslösheten ledande till fler enkla jobb.
En bedömning nyligen gjord är att 20% av Sveriges nuvarande arbetsmarknad är baserad på gig.
Under efterkrigstiden så var standarden fast anställning och det var inte förens 1970-talet då gig-jobb började bli populära.
En stor förutsättning för gig-ifieringen är digitaliseringen av samhället då de flesta personer har internet uppkopplade mobiler. Gig-ekonomin är också driven av hög arbetslöshet och en ökande tjänstesektor. Detta betyder att arbetstagarna blev ivriga för jobb vilket gjorde det möjligt för företag att försämra lönen samt arbetsvillkoren.
Politiker stödjer också gig-ekonomin till en viss grad på grund av dess nytta mot arbetslösheten.
I en gig-ekonomi är man inte betald i timlön, utan för arbetsuppgift. Det finns ingen garanti på hur mycket man kommer att tjäna för uppdragen och om man har tur får man en mycket låg timlön från företaget. På grund av att uppdragen bara sker på demand så måste man alltid vara till hands som oftast är obetald; om man inte har som tidigare sagt, timlön.
Gig företagen bygger på en massiv överrykretings affärsmodell vilket gör att kollegorna konkurrerar för uppdrag. I många appar finns det en betygsättning system där konsumenten kan sätta ett betyg på giggaren, detta kan leda till att man är erbjuden fler uppdrag som giggare. Detta gör så att tex. väntetider inom matbud blir minimala för konsumenten.
Vissa gig företag tar också fram möjligheten för giggare att buda under varandra för arbete vilket gör det billigare för företagen men mindre lön för giggarna.
Gig-företag har börjat att anlita personer som egenföretagare istället för arbetare. Företagen gör detta så att de kan undvika ansvar. Man betalar alltså för sina egna redskap, som tex. att du betalar för din egna bil när du arbetar på Uber, eller för din egna moped eller cykel på foodora. Alla underhållnings reparations och servicekostnader betalar du också själv. Villkoren man är anställd under ingår också så att företagen inte tar ansvar för olyckor, skador samt sjuk- och semester ledighet. Detta är som mest vanligt inom bygg, städ, matbud och hushålls relaterade branscher.
Ändå gig-ekonomi har växt enormt genom de senaste åren, så har det börjats att ifrågasättas med den osäkra arbetsmarknaden tex. har gig-arbetare i USA har protesterat mot hur de har behandlats. Under pandemins värsta drag blev matbud och taxichaufförer klassificerades som “essentiell arbetare”, alltså att de inte behövde hållas i karantän. Protesten var bland annat menad för att upplysa att deras plattformar inte tar ansvar för grundläggande skyddsutrustning, vilket protesterna begärde.
Under sommaren 2020 höll den största protesten hittills på och den skedde i Sydamerika där gig-arbetare från flera olika länder samlades för att protestera mot arbetsgivarna. Protesten var centrerad på matleverans sektorn av gig-arbete. I São Paulo blockerade tusentals av cykelbud en av Brasiliens centrala vägar i protest mot deras låga löner, farliga miljöer och långa dagar. Protesten fick stöd av studenter, fackföreningar och fotbollsfans.
Även i Sverige börjar personer inse vad flexibelt arbete verkligen betyder och orsakar. En studie gjord i 2019 visade att unga föredrog stabilt arbete framför flexibelt. Det tidigare trott och fortfarande sagt är att unga vill ha tillfälliga jobb vilket studien då visade falskt.
I en hypotetisk framtid där ekonomin har blivit stort sett gig-ifierad så kommer det att vara en liten lön pga. de många arbetstagarna. De små lönerna gör att personer köper färre tjänster och leveranser som de själva kan göra för att spara pengar. Detta gör att ekonomin skadar sig själv och byts gradvis ut till en annan sorts ekonomi.
“Med låga löner, dåliga villkor och minimal trygghet innebär gig-ekonomins framväxt en negativ utveckling för arbetare.” (Gigwatch, 2021)
En sak man måste förstå är att för många immigranter är gig-ekonomin ett bra val för inkomst. Det här är pga. att plattformarna är mycket digitaliserade och kräver oftast att man pratar endast en minimal mängd svenska eller engelska.
För många så finns deras glädje helt enkelt inom gig-ekonomi oavsett den lön och de villkor giggaren är utsatta för.
I sammanfattning har gig ekonomin varit bra och värdefull, men det finns ingen riktig långsiktig framtid inom den.