Adelicia Acklen och Louis De Geer
Hur blev de rika?
Adelicia Acklen levde 1817-1887 och var den rikaste kvinnan i Tennessee. Hennes man, Isaac Franklin var en slavägare och när han dog ärvde hon all mark och alla slavar.
Hennes första man Isaac Franklins var en rik slavägare. Han dog 1846 och då ägde Adelicia gods på 1 miljon dollar, inklusive 8 700 tunnland bomullsodlingar i Louisiana; “Fairvue”, en gård på 2 000 tunnland i Tennessee, 38 000 tunnland i Texas; Lager, obligationer och 750 slavar. Hennes andra man Joseph Alexander Smith Acklen byggde ett hus tillsammans med sin nyliga gifta Adelicia. Efter hans död under inbördeskriget gjorde Adelicia miljontals dollar på bomulls handeln genom blockaden. Detta gjorde Adelicia till den rikaste kvinnan i Tennessee. Familjen ägde flera bomullsplantage och på plantagen odlade de förslavade männen, kvinnorna och barnen tobak och födde upp boskap.
Hur bedrev de slaveri?/Slaveriets historia i USA
Under 1600- och 1700 -talen kidnappades människor från den afrikanska kontinenten, tvingades bli slavar i amerikanska kolonier och utnyttjades som pensionerade tjänare och arbetare med att producera tobak och bomull. I mitten av artonhundratalet utlöste västens expansion och avskaffandet av slaveri i USA en stor debatt om slaveri, som skulle riva sönder landet i ett blodigt inbördeskrig. Även om unionens seger befriade landets 4 miljoner slavar, fortsätter arvet från slaveri att påverka amerikansk historia, från återuppbyggnad till medborgerliga rörelsen som uppstod ett sekel efter befrielsen och därefter.
Förslavade människor före kriget söder utgjorde ungefär en tredjedel av den södra befolkningen. De flesta bodde på stora plantager eller små gårdar, många slavägare ägde färre än 50 förslavade människor.
Markägare försökte göra sina slavar helt beroende av dem genom ett system med restriktiva regler. De förbjöds vanligtvis att lära sig att läsa och skriva, och deras beteende och rörelser begränsades.
Många slavägare våldtog förslavade kvinnor och bekände lydigt beteende med tjänster, medan upproriska slavar straffades brutalt. En strikt hierarki bland de förslavade hjälpte till att hålla dem splittrade och mindre benägna att organisera sig mot sin slavägare.
Hur såg samhället ut?
Samhället var väldigt beroende på slaveri under 1800-talet. Precis under 25 procent av befolkningen var slavar. Inbördeskriget i USA började 1861, efter årtionden av mycket spänningar mellan norra och södra stater om slaveri, staters rättigheter och västlig expansion. Valet av Abraham Lincoln 1860 fick sju sydliga delstater att skiljas åt och bildade Amerikas konfedererade stater. Ytterligare fyra stater anslöt sig snart till dem. Kriget mellan staterna, som inbördeskriget också var känt, slutade i sydstats kapitulation 1865. Konflikten var det dyraste och dödligaste kriget som någonsin utkämpats på amerikansk mark, med omkring 620 000 dödade 2,4 miljoner soldater, miljontals fler skadade och stora delar av södern kvar i ruiner.
I mitten av 1800-talet, medan USA upplevde en era av enorm tillväxt, fanns det en grundläggande ekonomisk skillnad mellan landets norra och södra regioner.
I norr var tillverkning och industri väletablerat, och jordbruket var mestadels begränsat till småskaliga gårdar, medan syds ekonomi baserades på ett system med storskaligt jordbruk som var beroende av svarta förslavade människors arbete för att odla vissa grödor, särskilt bomull och tobak. Detta ledde till den stora klyftan som skulle leda till ett inbördeskrig under 1800-talet.
Växande abolitionistiska stämningar i norr efter 1830-talet och norra motståndet mot slaveriets utvidgning till de nya västra territorierna fick många sydstatare att frukta att slaveriets existens i Amerika – och därmed ryggraden i deras ekonomi – var i fara.
Louis De Geer
Louis de Geer (1587-1652) var en affärsman från Nederländerna och en av 1600-talets stora industriledare. Han började sin bana som handelsman i Amsterdam där han specialiserade sig på vapen och andra krigsförnödenheter. De Geer hade tidigt nära kontakt med Sverige och flyttade definitivt från Nederländerna 1641, då han också introducerades på Riddarhuset.
Han gjorde under sina senare år stora insatser för den svenska krigföringen, bland annat genom lån till kronan så att den under kriget med Danmark 1643-1645 kunde utrusta en flotteskader i Nederländerna.
1646 åkte han till dagens Nigeria för att köpa elfenben, kattun och runt 200 slavar som sedan skulle bli sålda på andra sidan Atlanten till engelska plantageägare på Barbados. Under den här perioden ägde De Geer ett “slav slott” vid den Gyllene Kusten i Västra Afrika vid namn “Carolusborg” som senare bytte namn till “Cape Coast Castle” efter en corrupt translation av “Cabo Corso”. Byggnaden användes för att kunna byta varor mellan Europa och Afrika. Det började med varor som kläder, tyg och kryddor för guld damm som var väldigt vanligt i Ghana på den tiden, men snart efter blev slavar den största varan. Fortet byggdes om för att hålla tusentals slavar i väntan på att bli ivägskickade över Atlanten.
På grund av den förmögenhet han fick av slavhandeln fick han möjligheten att starta det industrisamhälle som ledde till det samhället vi känner idag.
Slutsats
Trots den mörka bakgrunden var ändå dessa två slavhandlare en stor del av dagens samhälles historia.